Dag Hammarskjöld var en okänd Norgevän under andra världskriget. Hans roll verkar ha förbisetts, och detsamma gäller omfattningen av de svenska ”krediterna” konstaterar Åsmund Bjørnstad i en nyligen publicerad artikel om Hammarskjöld och krigen. Material från bibliotekets Dag Hammarskjöldsamling har fungerat som inspirationskälla i artikelförfattarens arbete.
”Den 31. mai 1945: Folk jublar i Oslo-gatene. Etter nær fem års eksil stig regjeringa Nygaardsvold i land på Vippetangen. Dei blir ynkst velkomne av norske styresmakter med kronprins Olav i spissen.”
Under andra världskriget var Norge ett ockuperat land med en regering i exil. Dag Hammarskjöld var en svensk ämbetsman, sekreterare i Finansdepartementet och riksbanksfullmäktiges ordförande. Redan vid denna tid ägnade han sig åt internationella förhandlingar. Bland annat reste han till London för att förhandla med Bank of England om valutasamarbete, samt för att möta den norska exilregeringen. Hammarskjöld ansåg att det var Sveriges skyldighet att agera stödjande gentemot de ockuperade länderna, särskilt Norge, vilket bland annat skedde genom statlig kredit. Dag Hammarskjöld var en okänd Norgevän under andra världskriget. Hans roll verkar ha förbisetts, och detsamma gäller omfattningen av de svenska ”krediterna” konstaterar Åsmund Bjørnstad i sin artikel Dag Hammarskjöld som ukjent Noregs-ven under krigen.
Åsmund Bjørnstad är professor emeritus i plantförädling vid Norges miljø- og biovitenskaplige universitet (NMBU) och författare. I början av 2022 publicerades hans artikel Dag Hammarskjöld som ukjent Noregs-ven under krigen i den norska historietidskriften Fortid som ges ut av UIO (Universitetet i Oslo). För att hitta material och inspiration till sin artikel har författaren besökt Uppsala och Dag Hammarskjöldbiblioteket. I bibliotekets specialsamling om Hammarskjöld hittade han utöver litteratur av och om svensken även tidskriftsartiklar och pressklipp.
Generalsekreterare, fredsmäklare, statstjänsteman, författare, fotograf, naturälskare, vi minns uppsalabon som blev internationellt känd för sitt arbete i FN. Den 18 september är det 60 år sedan Dag Hammarskjöld omkom i en flygolycka. Biblioteket som kom att bära hans namn hedrar hans minne med en utställning i lokalerna, samt ny litteratur i Hammarskjöldsamlingen.
Lördagen den 18 september är det 60 år sedan FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld tragiskt omkom i en flygolycka i Nordrhodesia – i dag Zambia. Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket i Uppsala har sammanställt en utställning till hans minne. Utställningen fokuserar på olika delar av hans liv och gärningar med material hämtat ur bibliotekets samlingar: Uppsalabon, statstjänstemannen, generalsekreteraren, författaren, fotografen, naturälskaren, biblioteksivraren och händelserna kring hans död.
Uppsalabon
Dag Hammarskjöld föddes i Jönköping men kom redan som tvååring till Uppsala när hans far Hjalmar Hammarskjöld tillträdde som landshövding. Dag Hammarskjöld tillbringade sin barndom och ungdomsår i staden som han kom att betrakta som sin hemstad. Efter studentexamen vid Uppsala högre allmänna läroverk (Katedralskolan) studerade han bland annat litteraturhistoria, filosofi, nationalekonomi och juridik vid Uppsala universitet. I Uppsala ligger han också begravd på Gamla kyrkogården.
Doktor, statstjänsteman, internationell ämbetsman
Efter grundutbildningen i Uppsala började Dag Hammarskjöld som förste sekreterare i arbetslöshetskommittén i Stockholm. Han doktorerade i nationalekonomi vid Stockholms högskola 1933. Dag Hammarskjöld hade en lång karriär inom svensk politik. Han var bland annat sekreterare i 1927 års arbetslöshetsutredning, statssekreterare i finansdepartementet och kabinettsekreterare i utrikesdepartementet.
Dag Hammarskjöld arbetade internationellt bland annat som svensk delegat vid OECC-förhandlingarna på 1940-talet. Några år senare efterträdde han den norske generalsekreteraren Tryggve Lie på FN:s högsta post. Ett ämbete han innehade till sin död.
Under åren 1953 och 1961 verkade han för fredliga lösningar i flertalet konflikter. Ibland försökte han också personligen att medla mellan de stridande. Hammarskjöld utformade FN:s mandat att inrätta fredsbevarande styrkor. Dessa har blivit ett bestående inslag i FN:s krisåtgärder.
Författaren, fotografen och naturälskaren
Dag Hammarskjöld både skrev själv och översatte andras verk. Hans mest kända bok är Vägmärken som är en samling reflektioner, skrivna mellan 1925 och 1961. Manuskriptet till boken hittades i hans lägenhet i New York efter Hammarskjölds död, tillsammans med ett brev till vännen Leif Belfrage där Hammarskjöld gav denne tillstånd att publicera verket vilket skedde första gången 1963. Boken har blivit översatt till en mängd olika språk.
Dag Hammarskjöld var mycket intresserad av bibliotek och ansåg dem vara mycket viktiga. Han menade att FN inte skulle överleva om inte information om organisationens arbete spreds. Alla måste kunna ta del av FN:s material och dokument. Hammarskjöld tog initiativ till FN:s bibliotek i New York som inte blev färdigt förrän efter hans död, i oktober 1961. Biblioteket uppkallades efter honom: Dag Hammarskjöld Library.
Av samma anledning grundades Dag Hammarskjöldbiblioteket i Uppsala 1966 för att hedra minnet av den framlidne generalsekreteraren. Det beslutades att det nya biblioteket skulle fokusera på material om FN och organisationens arbete. I dag är det officiella namnet Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket och biblioteket är en del av Uppsala universitetsbibliotek. Inriktningen är alltjämt densamma.
Producerad av Öhrn Media/Dag Hammarskjöldbiblioteket, Uppsala, 2011.
Dag Hammarskjöld’s Uppsala (Engelska) I samband med utställningen delas filmen (dvd) Dag Hammarskjölds Uppsala ut. Dvd:n innehåller både den engelska och svenska versionen.
Kungliga biblioteket (KB) erbjuder digitala kollektioner med objekt från samlingarna med olika teman som visar ett urval av det material som KB digitaliserat genom åren. Där ingår fotografier tagna av Dag Hammarskjöld. Bilderna är från hans resor i världen men även svenska fjäll och Skåne har porträtterats.
Bild ovan: Generalsekreterare Dag Hammarskjöld besöker Tiransundet, Egypten, julen 1958. UN PHOTO
Efter sin död den 18 september 1961 återfanns flertalet fotoalbum i hans lägenhet i New York. Albumen innehåller mer än 2 000 fotografier och ingår i Dag Hammarskjölds personarkiv på KB. Unesco utnämnde arkivet till världsminne år 2017. Personal från biblioteket hade förmånen att ta del av personarkivet vid ett studiebesök till KB.
American Society of International Law (ASIL) och International Legal Research IG har tilldelat Jus Gentium Research Award 2021 till United Nations Digital Library Motiveringen lyder: “in recognition that this resource is ”one stop shopping” for primary documents crucial to most areas of international law, as this refines and builds a centralized source for all United Nations documented activity, and so provides legal materials embedded in the context of the work of the entire UN system.”
Den 19-21 april, är det dags för Mänskliga rättighetsdagarna (MR-dagarna) i Uppsala, https://www.mrdagarna.nu/. Det är ett årligt återkommande arrangemang med syfte att öka kunskapen om mänskliga rättigheter och att lyfta dem högre upp på den politiska dagordningen. Tema för denna upplaga av MR-dagarna är: “Mänskliga Rättigheter – en fråga om var du bor?”
Evenemanget skulle varit i december 2020 på men på grund av covid-19 har det flyttats till april 2021. Det kommer att ske digitalt: Digitala utställningar, digitala montrar, digitala seminarier och så vidare.
Uppsala universitet (UU) är tillsammans med Uppsala kommun och Region Uppsala lokala värdar. Biblioteket kommer att delta i UU:s digitala monter för att svara på frågor om FN och mänskliga rättigheter, samt om universitetsbiblioteket.
Välkommen att besöka vår digitala monter och chatta med oss!
Om FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld finns mycket skrivet för den som vill läsa och lära mer. Men hur lät han när han talade? Här har vi samlat länkar till olika klipp där han talar tre olika språk: Svenska, engelska och franska.
Biblioteket håller öppet men med begränsade öppettider. Detta för att möjliggöra fortsatta studier och forskning. Biblioteket har vidtagit en rad åtgärder för att minska risken för smittspridning i lokalerna, bland annat genom luftigare möblering, utökad städning och ökad uppsikt över lokalerna för att säkra tillräcklig fysisk distans. Vi följer riktlinjer från universitetet och ansvariga myndigheter samt händelseutvecklingen i samhället.
Med helhetssyn och gemensamma krafter ska vi nå de globala målen för hållbar utveckling år 2030. Svenska FN-förbundets seminarium inför FN-dagen 2019 blev ett tillfälle för reflektion och diskussion om arbetet för de globala målen i FN och på hemmaplan:Med 2030 i sikte, hur ska vi hinna nå de globala målen?
Utrikesminister Ann Linde inledde och fokuserade på oroshärdar runt om världen såsom Syrien, Jemen, Venezuela, Nordkorea, Myanmar och det stöd, både politiskt och ekonomiskt, som Sverige bidrar med. Hon talade om FN:s utmaningar och om vikten av multilateralism som det främsta verktyget att värna om vår gemensamma framtid. Utmaningar som alla berör mänskligheten och måste lösas genom samarbete över nationsgränserna.
Näste talare var Jan Eliasson, ordförande för Sipri och tidigare vice FN-chef. Han var med och tog fram Agenda 2030 mellan åren 2012 och 2016. De globala målen skulle vara och är i grunden universella. De gäller nationellt och lokalt. De är handlingsplaner för både rika och fattiga länder. Till skillnad mot de tidigare åtta millenniemålen som fokuserade på utvecklingsländerna. Målen i Agenda 2030 hänger ihop i ett dynamiskt förhållande. Som exempel tog Eliasson mål 6, rent vatten och sanitet. 790 miljoner människor lever utan rent vatten. Uppnår man detta mål dör färre personer i dysenteri och uttorkning. Det ger i sin tur resultat på andra mål: Barnadödligheten går ned, mödrars hälsa förbättras, jämställdheten mellan kvinnor och män ökar, utbildning förbättras liksom extrem fattigdom minskar. Det är grundläggande förutsättningar som banar väg för fred, utveckling och tro på mänskliga rättigheter. Alla måste mobiliseras, i synnerhet näringslivet med sina industrier och universiteten med forskning och vetenskap. De globala målen för hållbar utveckling kan ses som ett ’survival kit for humanity’ (ett överlevnadskit för mänskligheten). Eliasson betonade dock att han är en försiktig optimist.
Paneldiskussion
Det är endast elva år kvar innan år 2030 när de globala målen för hållbar utveckling ska vara uppnådda. FN:s generalsekreterare António Guterres varnar för att utvecklingen går för långsamt och till och med går åt fel håll i vissa fall. I en namnkunnig panel, som bestod av Lars Eliasson, Olof Skoog, Sveriges FN-ambassadör, Per Olsson Fridh, statssekreterare internationellt utvecklingsarbete, Lars Niklasson, forskare i statsvetenskap Sieps och Linköpings universitet, Emma Ihre, hållbarhetschef Mannheimer Swartling, ledd av Svenska FN-förbundets generalsekreterare Petra Hallebrant, diskuterades frågan: Räcker de globala målen för att vi ska kunna skapa den här omställningen som samhället kräver? Agenda 2030 är, å ena sidan, ett starkt verktyg och handlingsplan men, å andra sidan, är den otydlig och behöver utvecklas. Den räcker som styrmedel, om länder åtar sig att genomdriva målen. Allas engagemang krävs, inte bara regeringars, utan även ungdomars starka engagemang, liksom näringslivets, bankers och pensionsfonders. Gemene man kan bidra genom att ställa krav. Utmaningen är att få länder att förstå att det är bra för det egna samhället men det kräver en attitydförändring. Det gäller att inte bara fokusera på en sak utan allt hänger ihop.
”I can tell that you share with us, the hope that we citizens of earth, who can solve the problems of leaving earth, can also solve the problems of staying on it” – Commander Neil Armstrong at UN Headquarters
Förutom sång, musik och dans bjöds besökarna på ’upcycled’ FN-kaka. Hållbarhetskocken och goodwill-ambassadören Paul Svensson bakade årets äppelkaka genom att återvinna en kaka från dagen innan. Paul brinner för återvinning och hållbarhet och vill ge något som inte har något värde, ett nytt eller högre värde.
