2030 i sikte – hur når vi de globala målen?
Med helhetssyn och gemensamma krafter ska vi nå de globala målen för hållbar utveckling år 2030. Svenska FN-förbundets seminarium inför FN-dagen 2019 blev ett tillfälle för reflektion och diskussion om arbetet för de globala målen i FN och på hemmaplan: Med 2030 i sikte, hur ska vi hinna nå de globala målen?
Firandet av FN-dagen den 24 oktober inleddes traditionsenligt med Svenska FN-förbundets seminarium den 23 oktober i Stockholms konserthus. Ett tillfälle att visa sitt stöd för FN-samarbetet och reflektera över läget i världen sade Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson i sitt välkomsttal. Den stora frågan för dagen var: Hur vi, med år 2030 i sikte, når de globala målen för hållbar utveckling?

Utrikesminister Ann Linde inledde och fokuserade på oroshärdar runt om världen såsom Syrien, Jemen, Venezuela, Nordkorea, Myanmar och det stöd, både politiskt och ekonomiskt, som Sverige bidrar med. Hon talade om FN:s utmaningar och om vikten av multilateralism som det främsta verktyget att värna om vår gemensamma framtid. Utmaningar som alla berör mänskligheten och måste lösas genom samarbete över nationsgränserna.
Näste talare var Jan Eliasson, ordförande för Sipri och tidigare vice FN-chef. Han var med och tog fram Agenda 2030 mellan åren 2012 och 2016. De globala målen skulle vara och är i grunden universella. De gäller nationellt och lokalt. De är handlingsplaner för både rika och fattiga länder. Till skillnad mot de tidigare åtta millenniemålen som fokuserade på utvecklingsländerna. Målen i Agenda 2030 hänger ihop i ett dynamiskt förhållande. Som exempel tog Eliasson mål 6, rent vatten och sanitet. 790 miljoner människor lever utan rent vatten. Uppnår man detta mål dör färre personer i dysenteri och uttorkning. Det ger i sin tur resultat på andra mål: Barnadödligheten går ned, mödrars hälsa förbättras, jämställdheten mellan kvinnor och män ökar, utbildning förbättras liksom extrem fattigdom minskar. Det är grundläggande förutsättningar som banar väg för fred, utveckling och tro på mänskliga rättigheter. Alla måste mobiliseras, i synnerhet näringslivet med sina industrier och universiteten med forskning och vetenskap. De globala målen för hållbar utveckling kan ses som ett ’survival kit for humanity’ (ett överlevnadskit för mänskligheten). Eliasson betonade dock att han är en försiktig optimist.
Paneldiskussion

Det är endast elva år kvar innan år 2030 när de globala målen för hållbar utveckling ska vara uppnådda. FN:s generalsekreterare António Guterres varnar för att utvecklingen går för långsamt och till och med går åt fel håll i vissa fall. I en namnkunnig panel, som bestod av Lars Eliasson, Olof Skoog, Sveriges FN-ambassadör, Per Olsson Fridh, statssekreterare internationellt utvecklingsarbete, Lars Niklasson, forskare i statsvetenskap Sieps och Linköpings universitet, Emma Ihre, hållbarhetschef Mannheimer Swartling, ledd av Svenska FN-förbundets generalsekreterare Petra Hallebrant, diskuterades frågan: Räcker de globala målen för att vi ska kunna skapa den här omställningen som samhället kräver? Agenda 2030 är, å ena sidan, ett starkt verktyg och handlingsplan men, å andra sidan, är den otydlig och behöver utvecklas. Den räcker som styrmedel, om länder åtar sig att genomdriva målen. Allas engagemang krävs, inte bara regeringars, utan även ungdomars starka engagemang, liksom näringslivets, bankers och pensionsfonders. Gemene man kan bidra genom att ställa krav. Utmaningen är att få länder att förstå att det är bra för det egna samhället men det kräver en attitydförändring. Det gäller att inte bara fokusera på en sak utan allt hänger ihop.
Prisutdelning
Dagen avslutades med prisutdelning till Årets FN-supporter som tilldelades Torsten Larsson från Tingsryd som varit föreningen trogen i 34 år och visat stort engagemang i Svenska FN-förbundets projekt ”Minor” (tidigare ”Röj en mina”). Årets FN-vän blev Olof Skoog för hans mångåriga arbete för Sverige inom FN. Olof Skoog tackade genom att citera astronaut Neil Armstrong som vid ett besök i FN-skrapan efter sin månfärd 1969 sade: ”Nu har vi lärt oss hur vi lämnar jorden. Nu måste vi lära oss att leva på jorden.”
”I can tell that you share with us, the hope that we citizens of earth, who can solve the problems of leaving earth, can also solve the problems of staying on it” – Commander Neil Armstrong at UN Headquarters
Förutom sång, musik och dans bjöds besökarna på ’upcycled’ FN-kaka. Hållbarhetskocken och goodwill-ambassadören Paul Svensson bakade årets äppelkaka genom att återvinna en kaka från dagen innan. Paul brinner för återvinning och hållbarhet och vill ge något som inte har något värde, ett nytt eller högre värde.
Svenska FN-förbundets seminarium på TV
Svenska FN-förbundets seminarium kan ses via SVT Play till och med den 21 april 2020, https://www.svtplay.se/video/23059558/forum/24-okt-0900?info=visa
Paneldiskussion och ny bok om Dag Hammarskjöld
Paneldiskussion om ny bok om Dag Hammarskjöld
Onsdagen den 22 maj, kl 16:15 möts Henning Melber, Ove Bring och Peter Wallensteen på Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket för att diskutera den nyligen utgivna boken Dag Hammarskjöld, International Civil Service and the Decolonisation of Africa. Välkommen!

In December 2018 the United Nations General Assembly adopted a resolution “International Day of Multilateralism and Diplomacy for Peace”. It recognises a century of international civil service since the Versailles Peace Conference during 1919 and the subsequent establishment of the League of Nations. In April a High-level Plenary Meeting discussing the challenges of multilateralism committed to a rules-based world order took place.
Against this background, a conversation will use a new book by Henning Melber to pay tribute to one of the most outstanding international civil servants of the 20th century: Dag Hammarskjöld, the United Nations and the Decolonisation of Africa (published in April) is a reference point for the discussion. It assesses the role of the United Nations and its second Secretary-General with regard to the African struggles for national sovereignty during the times of the Cold War.
Presentation by
Henning Melber, Director emeritus, Dag Hammarskjöld Foundation
Discussants:
Ove Bring, Professor emeritus of International Law, Stockholm University
Peter Wallensteen, Senior Professor, Uppsala University and Professor emeritus, University of Notre Dame
Moderator:
Karin Abbor-Svensson, Dag Hammarskjöld Foundation
Dag Hammarskjöld, International Civil Service and the Decolonisation of Africa : A Conversation on a new book
Plats: Dag Hammarskjöld and Law Library, Slottsgränd 3, Uppsala
Dag: 22 maj 2019
Tid: 16:15-17.30
Språk: Engelska
FN-dagen firad
FN-dagen firad
Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket uppmärksammade FN-dagen med en föreläsning om fred, en bokutställning och nylansering av DagDok.org
FN-dagen firas varje år den 24 oktober och markerar dagen när FN-stadgan trädde i kraft. I och med ratificeringen av detta dokument blev FN:s tillblivelse officiellt. FN-dagen firas varje år sedan 1948. På Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket uppmärksammades FN-dagen med ett föredrag av Johan Brosché, forskare på Institutionen för Freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet, en bokutställning, samt nylansering av FN-guiden DagDok.org.
Föredrag av Johan Brosché
I sitt föredrag, An African Peace Puzzle, redovisade Johan Brosché exempel på tre länder på den afrikanska kontinenten där man lever i fred och utan konflikter trots att kringliggande länder har eller har haft långa perioder av konflikter. Han konstaterade att om man bara studerar krig och orsaker till dessa så lär man sig vilka variabler som orsakar just konflikter men man missar istället vilka variabler som skapar fred. Det är viktigt att fokusera på stater med fred, konstaterade han, för att kunna identifiera tidiga varningstecken för en konflikt under uppsegling. ”Om vi kan förstå fredssytem så kan vi skapa dem”, menar Johan Brosché.
FN-bokutställning
Bokutställningen innehöll information, litteratur och annat material om FN både på engelska och svenska.
Nylansering av DagDok
DagDok är en guide till FN-dokumentationen som sammanställts av Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket, Uppsala universitet. Dess syfte är att hjälpa dig att hitta FN-rapporter och dokument, samt bakgrundsinformation om FN:s organisation och verksamhetsområden.
DagDok lanserades första gången 2005 och har nu fått en välbehövlig ansiktslyftning. Nytt i guiden är sidorna om FN-dokumentation.
Kan FN skydda civila i krig
Kan FN skydda civila i krig?
Lisa Hultman från Institutionen för Freds- och konfliktforskning håller ett öppet fördrag om FN. Samtidigt återinvigs Dag Hammarskjöld-bysten i bibliotekets lokaler.
FN:s fredsbevarande operationer förväntas bidra till säkerhet i allt svårare situationer. Men hur bra är FN-operationer på att hantera våld och skydda civila? Och i vilken utsträckning agerar FN för att skydda civila i riskzoner?
Välkommen på ett öppet föredrag om FN, måndagen den 7 maj kl 16:15, med biträdande professor vid Institutionen för Freds- och konfliktforskning, Lisa Hultman.
Strax före föredraget, kl 16:00. återinvigs Carina Aris bronsbyst föreställande FN:s före detta generalsekreterare Dag Hammarskjöld i bibliotekets lokaler.
Återinvigning av byst och föredrag
Datum: Måndag 7 maj 2018
Tid: Kl. 16.00-17.00
Plats: Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket, Slottgränd 3, Uppsala
Evenemanget börjar med avtäckning av bysten därefter inbjudes alla att närvara vid ett fördrag med biträdande professor Lisa Hultman vid Institutionen för Freds-och konfliktforskning vid Uppsala Universitet. Föredraget ingår i bibliotekets serie ”En kvart över”
Kan FN skydda civila i krig?
FN:s fredsbevarande operationer förväntas bidra till säkerhet i allt svårare situationer. Men hur bra är FN-operationer på att hantera våld och skydda civila? Och i vilken utsträckning agerar FN för att skydda civila i riskzoner?
Föredraget är öppet för allmänheten!
FN:s generalsekreterare besökte Uppsala
FN:s generalsekreterare besökte Uppsala
FN:s generalsekreterare António Guterres förklarar Dag Hammarskjöld som en stor inspirationskälla vid besök i Uppsala.
Söndagen den 22 april besökte FN:s generalsekreterare António Guterres Uppsala. Han var inbjuden som 2018-års föreläsare i serien The Dag Hammarskjöld Lecture anordnad av Uppsala universitet och Dag Hammarskjöld Foundation. Årets föreläsning hölls på Uppsala slott.
Föreläsningen inleddes med Universitetets rektor Eva Åkessons välkomstord. Därefter presenterades föreläsaren för dagen av Peter Wallensteen, professor emeritus vid Institutionen för Freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet.
I sin föreläsning berättade generalsekreteraren om FN:s arbete och utmaningar, både gamla som nya. Han tog åhörarna med på en odyssé från pågående och svårlösta konflikter till de stora problemen med flyktingars skydd framför allt i Europa. Han tog även upp klimathotet och Paris-avtalet, Agenda 2030, samt hot som kärnvapen och så kallade ’cyber war’. Generalsekreteraren lovordade Sveriges engagerade arbete med de olika frågorna på FN:s agenda, samt betonade vilken stor inspirationskälla hans företrädare på posten, Dag Hammarskjöld, är.
Bland åhörarna fanns kronprinsessan, ministrar, ambassadörer, representanter från FN-familjen och från Uppsala universitet och inte minst ett stort antal studenter. De senare fick också tillfälle att ställa frågor direkt till generalsekreteraren.
Hela arrangemanget ackompanjerades av en ensemble som spelade stycken ur Drottningholmsmusiken och en kör som framförde Uti vår hage och Biegga luohte (Jojk till fjällvinden).
Generalsekreterarens besök till Uppsala har uppmärksammats internationellt eftersom den även sammanföll med FN:s säkerhetsråds besök till Backåkra, Skåne.
Läs mer om generalsekreterarens besök i Sverige
Dag Hammarskjöld Lecture 2018, http://www.daghammarskjold.se/guterres-proclaims-hammarskjold-as-his-fundamental-inspiration/
Guterres hails predecessor Dag Hammarskjöld as ‘my reference and my inspiration’ (UN News Centre, 22 April 2018): https://news.un.org/en/story/2018/04/1007932
Secretary-General’s press encounter at beginning of Security Council in Sweden [with Q&A] (Press Encounter Backåkra, Saturday, 21 April, 2018): https://www.un.org/sg/en/content/sg/press-encounter/2018-04-21/secretary-general%E2%80%99s-press-encounter-beginning-security-council
Presentation av Henrik Berggren
Dag Hammarskjöld – Markings of his life. En presentation av Henrik Berggren
Med både ord och bild tog författaren Henrik Berggren med sina åhörare på en resan genom den förre generalsekreteraren tillika Uppsalasonen Dag Hammarskjölds liv. Presentationen hölls i Dag Hammarskjöld och Juridiska bibliotekets stora sal.

Henrik Berggren presenterar sin biografi i Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket. Tavlan är en replik av Bo Beskows porträtt av Dag Hammarskjöld.
Tisdagen den 18 april presenterade författaren Henrik Berggren sin biografi om Uppsalasonen och FN:s före detta generalsekreterare Dag Hammarskjöld. Han gav en målande beskrivning av Dags barndom och uppväxt i Uppsala med en despotisk far och en djupt troende mor, samt tre äldre och framgångsrika bröder. En bakgrund som kom att forma den unge Dag. Berggren tog åhörarna vidare genom Hammarskjölds studier och ämbeten inom svensk politik, samt berättade om hur det kom sig att han blev en kandidat till posten som FN:s generalsekreterare. En post på vilken han kom att göra skillnad genom att arbeta för fred genom förhandlingar. Hammarskjöld var mycket aktiv och alla har vi sett bilder av honom från någon av hans många besök till olika oroshärdar runt om världen. En av dessa resor kom också att bli hans sista.
Presentationen avslutades med frågestund och boksignering.
Arrangemanget anordnades gemensamt av Dag Hammarskjöld Foundation och Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket. Båda presenterade kort sina verksamheter.
Dag Hammarskjöld Foundation grundades i början av 1960-talet till minne av den bortgångne generalsekreteraren och arbetar än i dag i Dag Hammarskjölds anda. Minnesfonden tog initiativet till biografin eftersom man såg behovet av en bok av denna typ.
Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket verkar också i Dag Hammarskjölds namn. Biblioteket grundades 1966 till minne av Dag Hammarskjöld och har sedan starten varit ett depåbibliotek för FN-material.
Presentationerna gjordes av Karin Abbor-Svensson, programme Manager, Hammarskjöld’s Legacy, Dag Hammarskjöld Foundation och Katarina Hjortsäter, FN-bibliotekarie, Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket.
Om författaren
Henrik Berggren är historiker, författare och journalist och är en välkänd skribent inom svensk politik och samhälle. 2006 gav han tillsammans med Lars Trädgårdh ut Är svensken människa? en uppmärksammad bok om svensk politisk kultur. Hösten 2010 kom biografin över Olof Palme, Underbara dagar framför oss, 2014 debuterade han som skönlitterär författare med en historik thriller om det spanska inbördeskriget, Det röda arvet, och 2016 publicerades biografin Dag Hammarskjöld – Att Bära Världen.
Henrik Berggren har en magisterexamen från University of California, Berkeley (1986). Han disputerade i historia vid Stockholms universitet 1995 med avhandlingen ”Seklets ungdom” som handlade om kulturella och politiska ungdomsrörelser under 1900-talet. Henrik har arbetat på Dagens Nyheter i 20 år, först på kulturredaktionen (chef 2000-2003) och sedan på ledarredaktionen mellan 2003 och 2010.
Föredrag om forskningsprojektet DigiFacket
Föredrag om forskningsprojektet DigiFacket
Uppsala universitetsbiblioteks föredragsserie En kvart över har under flera år erbjudit öppna föreläsningar om aktuell forskning. Torsdag den 23 mars arrangerades på Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket ett välbesökt föredrag med statsvetaren Jenny Jansson.
Jenny Jansson, fil.dr. i statskunskap, är projektledare för forskningsprojektet DigiFacket – Fackföreningsrörelsens digitala omvandling. Det treåriga projektet, som startade 2015, syftar till att bygga ett e-arkiv för svenska fackföreningar. Digitaliseringen har inneburit nya utmaningar för arkiv och forskare. Allt mer material genereras på internet, ett material som idag inte arkiveras systematiskt.
I projektet DigiFacket byggs ett e-arkiv över det material som svenska fackföreningar genererar på internet. En mjukvara laddar regelbundet ned, indexerar och arkiverar fackföreningars hemsidor samt flöden i sociala medier. Projektet är ett samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och TAM-arkivet (Tjänstemäns och Akademikers arkiv). Jenny Jansson berättade bland annat om projektets inledande fas där samarbeten byggts upp mellan projektet och fackföreningarna. Hon informerade också om hur det arkiverade materialet ska indexeras och tillgängliggöras. Föredraget avslutades med en frågestund.
En kvart över. DigiFacket: e-arkiv för svenska fackföreningar
En kvart över. DigiFacket: e-arkiv för svenska fackföreningar
Torsdagen den 23 mars kl. 12.15 ges föredraget ”DigiFacket: e-arkiv för svenska fackföreningar” på Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket. Föredraget ingår i universitetsbibliotekets serie En kvart över, och föredragshållare är fil. dr. Jenny Jansson från Statsvetenskapliga institutionen. Alla hälsas välkomna!
I Uppsala universitetsbiblioteks föredragsserie En kvart över presenteras aktuell forskning på ett tillgängligt sätt. Jenny Jansson fil. dr. och forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Hennes föredrag kommer att hållas på svenska och har titeln DigiFacket: e-arkiv för svenska fackföreningar.
Om föredraget
Digitaliseringen har inneburit nya utmaningar för arkiv och forskare. Allt mer material genereras på internet, ett material som idag inte arkiveras systematiskt. I projektet bygger vi ett e-arkiv över det material som svenska fackföreningar genererar på internet. Vi utvecklar en mjukvara som regelbundet laddar ned, indexerar och arkiverar fackföreningars hemsidor samt flöden i sociala medier. Projektet är ett samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och TAM-arkivet.
Föreläsningen är öppen för allmänheten.
Vi bjuder på dryck och tilltugg!
Plats: Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket, Slottsgränd 3, Uppsala
Dag och Tid: Torsdag 23 mars kl.12.15
Välkommen!
Kulturnatten 2016 välbesökt
Välbesökt KulturNatt på Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket
Under årets KulturNatten stod Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket i världshändelsernas centrum när Dag Hammarskjölds resa – från barndomsstaden Uppsala via FN-högkvarteret i New York till hans död i Ndola – och vetorätten i säkerhetsrådet föredrogs av tre olika talare. Evenemanget var mycket välbesökt, det vackra vädret till trots.
September månad visade sig från sin bästa sida med sol och värme när biblioteket, på KulturNatten, slog upp sina portar till de nya lokalerna på Slottsgränd 3. Det bjöds på ett spännande och högaktuellt program som drog storpublik. Programmet bestod bland annat av tre föredrag som alla stämde väl överens med Stiftelsen Dag Hammarskjöldbibliotekets uppdrag: ”Att sprida kännedom om internationella frågor samt verka för internationell förståelse och internationellt samarbete i Dag Hammarskjölds anda”.

Henrik Berggren i samtal med enhetschef Cecilia Natvig. Foto: Kim Kangaslampi
Dag Hammarskjöld har en stark koppling till Uppsala. Det var där han påbörjade sin resa mot FN-högkvarteret. Staden som han växte upp i och betraktade som sin hemstad. KulturNattens första föredrag Att rädda världen – och sig själv. Dag Hammarskjölds resa från Uppsala slott till FN-skrapan i New York hölls av författaren, journalisten och f d DN-medarbetaren Henrik Berggren. Han bjöd på en historisk tillbakablick där åhörarna fick veta mer om den ensamme svenske ämbetsmannen från Uppsala och mötet med en världsorganisation sönderbruten av stormaktskonflikter. Stormaktskonflikter som kanske delvis kan kännas igen idag.
Hans Corell, f.d. hovrättsråd och rättschef i FN, har även han en stark koppling till Uppsala och Uppsala universitet. Han inledde sitt föredrag med några ord om sin egen studietid och vilka studiekamrater han huserade med på Snerikes nation. Vid tillfället av Dag Hammarskjölds död var Hans Corell student vid Juridiska fakulteten. Efter sin juristexamen från Uppsala universitet tjänstgjorde han vid fler olika svenska domstolar och som hovrättsråd, samt rättschef i Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet och Förenta Nationerna.

Hans Corell om Hammarskjöldkommissionen Foto: Kim Kangaslampi
Under 2013 ingick Hans Corell i ’The Commission of Jurists to inquire into the death of UN Secretary-General Dag Hammarskjöld’. Uppdraget var att svara på frågan om det finns ny bevisning rörande omständigheterna vid Dag Hammarskjölds död. Om detta handlade även hans föredrag, Hammarskjöldkommissionens undersökning av den bevisning som nu finns rörande generalsekreterare Dag Hammarskjölds död. Hans Corell lyfte fram det faktum att det finns nytt material som måste granskas. Bevisning som kanske kan ge oss svaret på vad som hände den där dagen för 55 år sedan, när den förre generalsekreterarens flygplan störtade.
För nästan exakt tre år sedan höll Hans Corell ett anförande i universitetsaulan i anslutning till FN:s före detta generalsekreterare Kofi Annans besök. Där utmanade han Uppsala studenter att starta en kampanj för att stoppa säkerhetsrådets permanenta medlemmars rätt till veto. ”Rule of law is more important than official members”. (Hans Corell, Uppsala 2013)
Den 1 januari 2017 tillträder Sverige för fjärde gången som tillfällig medlem i FN:s säkerhetsråd. Perioden sträcker sig över två år och är ett tillfälle för Sverige att driva aktuella frågor däribland de fem permanenta medlemmarnas bruk av vetorätten.

Daniel Kjellén, the Challenge group. Foto: Kim Kangaslampi
Daniel Kjellén från föreningen The Challenge group (Uppsala) tog upp bruket av vetorätten i sitt föredrag Ett nödvändigt ont? Vetot i FN:s säkerhetsråd. The Challenge groups syfte är att sprida kunskap kring och väcka debatt om Förenta Nationernas säkerhetsråd och användande av vetorätten. Föreningen driver kampanjen – Stop Illegitimate Vetoes – (stoppa mindre nogräknade veton). Kampanjen syftar till att sprida information om situationen i konfliktdrabbade utvecklingsländer, och att påverka Sveriges regering att ta ställning för ett mer restriktivt användande av vetot i FN:s säkerhetsråd. Föreningen är partipolitiskt och religiöst obunden och grundar sina ideal i FN:s mänskliga rättigheter. En högaktuell fråga med tanke på situationen i världen och FN:s allt oftare ifrågasatta mandat och roll.
Alla tre föredragen drog en stor publik det vackra vädret till trots. Både före och efter föredragen fanns möjlighet att se bibliotekets nya lokaler i huset Regnellianum, på Slottsgränd 3. Det fanns även möjlighet att bläddra i någon av de 22 klippböckerna om Dag Hammarskjöld (en privat donation) eller att se någon av de två filmerna Uppsalas Dag Hammarskjöld (2011) och Vägmärken och milstolpar : filmen om Dag Hammarskjöld (1995) producerad av Monika Gutenstam och Kaveh Pouishahidi.
Om du inte hade möjlighet att besöka biblioteket på KulturNatten är du välkommen under bibliotekets ordinarie öppettider. Filmerna och klippböckerna, tillsammans med en mängd litteratur finns tillgängliga.
Lästips
The Hammarskjöld Commission, 2013, Report of the Commission of Inquiry.
Berggren, Henrik, Dag Hammarskjöld. Den inre kompassen, 2016 (Max Ströms förlag)
Fotnot: Juridiska biblioteket har mer eller mindre funnits allt sedan Uppsala universitets födelse 1477 och biblioteket har hela tiden funnits i eller i närheten av den juridiska fakulteten.
Dag Hammarskjöldbiblioteket är betydligt yngre och grundades 1966 för att hedra minnet av Dag Hammarskjöld.
2013 slogs de två biblioteken samma och blev Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket.
Stiftelsen Dag Hammarskjöldbiblioteket har som uppgift att se till att biblioteket hålls öppet för alla. Stiftelsen bildades 1990 och består av de tre stiftarna Uppsala kommun, Uppsala universitet och Svenska FN-förbundet.
KulturNatten 2016
KulturNatten i världshändelsernas centrum: Dag Hammarskjöld och FN
Följ med på Dag Hammarskjölds livsresa och lär mer om FN när Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket bjuder på tre högintressanta föredrag på KulturNatten i det vackra och spännande huset Regnellianum.
Vem var egentligen Dag Hammarskjöld? Hur hamnade han i New York som generalsekreterare för FN? Författaren och journalisten Henrik Berggren inleder KulturNatten på biblioteket med sitt föredrag om Dag Hammarskjölds resa från Uppsala slott till FN-skrapan i New York. Henrik Berggren håller på att färdigställer en ny bok; den första heltäckande, biografin på svenska över Dag Hammarskjöld med titeln ”Dag Hammarskjöld. Den inre kompassen” (Max Ström förlag). I denna får läsaren veta mer om den ensamme svenske ämbetsmannen och mötet med en världsorganisation sönderbruten av stormaktskonflikter.
I september är det 55 år sedan Uppsalasonen och FN:s generalsekreteraren Dag Hammarskjöld omkom tragiskt under ett uppdrag i södra Afrika. Den oberoende Hammarskjöld Commission har under de senaste åren arbetat intensivt med att få i gång en ny utredning om olyckan. Finns det några nya bevis som vittnar om vad som hände den där natten i september 1961? Kommer det att bli en ny utredning? Ett initiativ som stöds av den nuvarande generalsekreteraren Ban Ki-moon. Hans Corell, f.d. hovrättsråd och rättschef i Justitiedepartementet, UD och FN, berättar mer i sitt föredrag på KulturNatten.
Under FN:s 70-åriga historia har vårt lands engagemang varit stort. Sverige har bland annat suttit i säkerhetsrådet vid tre tillfällen: 1997–1998, 1975–1976 samt 1957–1958. Nu väntar ännu en period som börjar den 1 januari 2017. Säkerhetsrådet är FN:s mäktigaste organ med 15 medlemsländer varav fem är permanenta: Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. Samtliga fem länder har vetorätt och kan stoppa ett förslag. Hur används vetorätten? Hur påverkas konfliktdrabbade länder när en rådsmedlem lägger sitt veto? Är vetot ett nödvändigt ont? Daniel Kjellén från the Challenge Group, berättar mer om vetot i FN:s säkerhetsråd.
Förutom dessa tre högintressanta föredragen bjuder 2016-års KulturNatten på mycket annat intressant. Biblioteket finns sedan januari i nya lokaler på Slottsgränd 3 i huset Regnellianum som en gång donerades av Anders Fredrik Regnell.
Kom och se huset, hör mer om Anders Fredrik Regnell och hans donationer, se film och klippböcker om Dag Hammarskjöld, samt lyssna på något av de tre spännande och intressanta föredragen.
Text: Katarina Hjortsäter
Program KulturNatten 2016
Datum: 10 september 2016
Tid: 14.00-18.00
Plats: Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket, Slottsgränd 3
Fri entré
15.00-15:45 Att rädda världen – och sig själv. Dag Hammarskjölds resa från Uppsala slott till FN-skrapan i New York. Föredrag med DN:s ledarskribent Henrik Berggren som är historiker och författare. Berggren är aktuell med en ny, och den första heltäckande, biografin på svenska över Dag Hammarskjöld.
16:00-16:45 ”Ett nödvändigt ont? Vetot i FN:s säkerhetsråd”. Föredrag med Daniel Kjellén, The Challenge Group.
17:00-17:45 ”Hammarskjöldkommissionens undersökning av den bevisning som nu finns rörande generalsekreterare Dag Hammarskjölds död”. Föredrag med Hans Corell, f.d. rättschef i FN.
Utöver föredragen visar biblioteket:
– Samlingarna med fokus på mänskliga rättigheter, freds- och konflikt forskning, internationell rätt, FN-dokument och mycket mer.
– Böcker av och om Dag Hammarskjöld
– Klippböcker om Dag Hammarskjöld
– FN-frimärken
– Film om Dag Hammarskjöld
– DagDok, en guide till FN och FN-dokument
– Möjlighet att se huset Regnellianum i sin nya skepnad.
Mer information om KulturNatten 2016.