Två föredrag om tryck- och yttrandefrihet

Vad händer med vår frihet till yttrande och våra lagar om tryckfrihet när informationskanalen är digital? Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket bjöd på två välbesökta föredrag om tryck- och yttrandefrihet i mars månad.

I Uppsala universitetsbiblioteks föredragsserie En kvart över hölls två föredrag i Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket som båda handlade om tryck- och yttrandefrihet. Föredragshållarna tog upp bakgrunden till de lagar och förordningar som styr vår rätt till yttrande- och tryckfrihet. Föredragen anslöt även till Uppsala stads satsning på Fredsåret 2014 och har inspirerats av temat för februari månad som var just yttrandefrihet.

Sverker Scheutz, universitetslektor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet, med föredraget ”Ska vi ha yttrandefrihet på nätet?”. Han berättade om yttrandefriheten och vad som händer i dag när allt mer information finns tillgänglig via internet. Är det bra eller är det dåligt att information om grannens födelsedag finns bara några knapptryck bort? Våra personuppgifter är offentliga därför finns inget hinder att lägga ut dem på internet. Bra, om man vill kunna uppvakta grannen med en blomma, menade Sverker Scheutz lite skämtsamt. Allvarligare är dock intrånget i den personliga integriteten. Han nämnde problemet med databaser som Lexbase.

Det andra föredraget, Tryckfrihetens berg- och dalbana, hölls av Carl-Gustaf Spangenberg, universitetslektor i rättshistoria vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet. Han bjöd på en berg- och dalbanetur genom tryckfrihetens historia med start 1526, då det första dokumenterade censuringripandet i svensk boktryckarhistoria inträffade. Just nu står tryckfriheten på banans krön med ett damoklessvärd hängande över sig. Men vart är vi på väg? Tryckfrihetsförordningen som vi har i dag antogs 1949 och den är en av Sveriges grundlagar. Många anser den förlegad men Carl-Gustaf Spangenberg menar att den ändå fyller en viktig funktion.

Båda föredragen var välbesökta och drog en mixad publik bestående av både studenter, forskare och anställda inom universitetet, samt personer från den intresserade allmänheten.

Katarina Hjortsäter
Uppsala universitetsbibliotek